Ingen bra vecka på dagis för Vincent denna vecka. Mycket arg, lite avklädning och diverse... förstår ej varför han är så här för. Han kan inte heller förklara själv och finner inte riktigt orden när han försöker berätta när man frågar... kan ju va just att han ej kan prata så tydligt som dessa arga utbrott kommer på dagis... Bokat möte med specialpedagogen på dagiset... känns lite som ett misslyckande som föräldrer... känns som mitt fel. Kanske skulle vi övat ännu mera med honom med talet, kanske jag måste försöka lösa min korta stubin jag har för den har han verkligen ärvt :( Svårt att tro att jag har bra tålamod på jobbet med de dementa, för här hemma brister det direkt när barnen bråkar... Här hemma är han inte lika arg som de verkar på dagis. Klä av sig av ilska händer inte heller här hemma, det är något han fått för sig att göra där. Är jätte rädd att han ska bli ännu mer missförstådd och ensam. Tillslut vill inte barnen kanske leka med honom för han bara bråkar. Just nu verkar han ändå va ganska omtyckt av barnen på dagis, när han är på snällt humör i alla fall. Igår fick han inbjudan till kalas nästa helg, men vågar knappt låta honom gå... tänk om han bråkar massa, vad ska de andra föräldrarna säga lixom :'( Är så jävla trött med på att alla pratar om att va så himla pedagogiska, de hjälper lixom inte här hemma. Ryta åt dom verkar va enda sättet att de ska haja till och säga förlåt... men VILL INTE ryta åt mina barn varje dag. Usch så sjukt svårt det är att uppfostra barn... men ack sååååååå mycket kärlek !!

En bebisVincent, tänk att han blir 5 år i Januari!